Rasen
Ursprungligen kommer perserkatten från nuvarande Iran, som förr kallades Persien. Den tjusiga långhårskatten har funnits i århundraden innan den dök upp i Europa. Åtminstone från 1500-talet finns bevis för att katten funnits i Europa. Under 1700-talet var katten exempelvis ett populärt inslag vid det franska hovet. Ett stort avelsarbete har pågått ända sedan dess och olika långhåriga raser korsades, vilka hade olika utseende. Det ledde till slut fram till utseendet katten har idag, med en kompakt kropp med lång päls, runt huvud med stora ögon och kort nos. I Sverige kom de flesta katter som avlats på först från England, men efter ca 1980 har aveln i huvudsak fortsatt med katter från USA. Rasen har varit godkänd i Sverige sedan 1946.
Speciellt utseende
Det finns olika utseende på perserkatten. Ursprungligen hade rasen en något längre nos, men idag ska nosen enligt rasstandarden vara kortare. Man talar om klassisk perser (längre nos), typad (något kortare nos) och ultratypad (mycket kortare nos). Under 1980-90-talen blev det en del problem med främst andningsvägar, på grund av att aveln jobbade på att få fram så kort nos som möjligt. Sedan länge pågår ett arbete för att motverka detta. För att undvika problem rekommenderas uppfödare att avla på katter som har bred nos och inte har trånga tårkanaler.
Tidigare fanns risk för en ärftlig njursjukdom hos rasen men genom DNA-testning har man i det närmaste lyckats att eliminera sjukdomen. Uppfödare bör testa sina katter innan de börjar avla på dessa, om de inte genom kattens stamtavla vet att kattens föräldrar är testade och ingen risk föreligger.
Temperament och barnvänlighet
Perserkatten är mycket lugn och harmonisk. Den anses vara lugnare än många andra kattraser. Katten är förhållandevis tystlåten men samtidigt pigg och livlig. Eftersom rasen är så pass lugn fungerar den bra som familjekatt och den tycker samtidigt om sällskap och vill leka.
Päls och pälsvård
Långhåriga katter kräver alltid en hel del pälsvård och persern är inget undantag. Pälsen behöver tvättas regelbundet för att det ska vara möjligt att undvika tovor och smuts. Katten behöver också borstas ofta. Under perioder fäller katten en hel del och då kan den behöva badas oftare. Bad underlättar arbetet med att hålla ordning på pälsen. I normalfallet kan det räcka med att bada katten ungefär en gång per månad men det beror på pälsens kvalitet. Pälsen består av underull och långt överhår.
Den här kattrasen finns i alla olika färger du kan tänka dig: enfärgad, tvåfärgad och flerfärgad. Över 300 olika färgvarianter har kartlagts.
Gillar man perserkattens utseende men inte är så intresserad av att det krävs en hel del pälsvård, kan man snegla på "syskonet", nämligen rasen exotic. Den är korthårig och kräver inte lika mycket badning och borstning men är minst lika söt och charmig.